This Ain't Your Fairytale

Hade tänkt plagiera min "partner-in-crime" ( = Malin ) och göra en "dagens låt".
Men kom på att problemet är att jag aldrig bara har EN låt om dagen som är dagens låt...
Fast idag så kan jag väl göra ett undantag, bara för att jag inte har något annat att skriva.
Nu är det lunch snart (PALT!), sedan teckenspråk, gymmet, övningsköra med pappa hem, äta och till sist fara och simma med älsklingen.

Alltså, dagens låtar:

- Don't Bring Me Down - Northern Kings (Jarkko Ahola)

- Abandoned, Pleased, Brainwashed, Exploited - Sonata Arctica

- Sledgehammer - Northern Kings (Tony Kakko)

- While Your Lips Are Still Red - Nightwish
- Last Drop Falls - Sonata Arctica


♥ Kiitos

Livet känns bra idag. Även om det är måndag... Det är nog för att jag hade sovmorgon imorse.

Jag vet inte om någon förstår den känsla jag får när jag lyssnar på en del musik. Det är en dov känsla som börjar i magen och sedan fyller den hela mig. Jag känner pulsen slå fortare och musiken vibrera inom mig. Det är en underbar känsla och jag älskar att vara med om den. Musik är heligt för mig, det är det jag använder mig av för att uttrycka mig själv. Rock is not just music, it's a lifestyle...

Jag önskar att jag kunde finska... Det är ingen som förstår varför i hela friden jag vill lära mig det språket. Jag vet inte riktigt själv varför jag vill det. Det enda jag vet är att jag känner det på mig. Jag tycker att det klingar så vackert. Mormor säger att jag måste ha ett "band" till Finland sen förut. Med det så menar hon i ett tidigare liv eller något sådant. Varför inte? Det är inte helt omöjligt.

Nu blev jag lite djup känner jag... Så vi tar ett lite lättsammare ämne nu istället.
Vi ska i alla fall ut i Piteå på fredag (om vi får skjuts) för Malin fyller ju 19 år ^^
Jag ser fram emot det, men ändå inte. Jag vet inte riktigt än vad jag tycker om sådana där ställen och om att fara ut. Har inte bestämt än om jag gillar det eller inte. Är egentligen en sådan där "stanna-hemma-på-helgen-och-mysa-i-soffan-människa"... Stökiga barer o d är inte riktigt min grej. Tur att jag har Jesper med mig :)
Det blir väl som det blir antar jag.
Until we meet again:

♥ Kiitos

UNDERBART!
Jag har sett dem live tre gånger nu, och det är lika bra varje gång. Den här gången använde Tony publiken som ett trumset... Det var skitkul! Och i slutet gick han runt på scenen och "kramade" alla tre grupper som vi blivit indelade i... Den kramen kände jag fast jag stod 3 meter från scenen...
En annan rolig sak var hans val av språk i mellansnacket. Det var lite finska, engelska och svenska. Han sade också: "My Swedish is a little bit rusty..." När dom spelade Under Your Tree och Tallulah blundade jag och njöt. Den där mannens röst går rakt in i mitt hjärta och min själ. Han är underbar.
Resten av bandet är ju lika bra de med, men det är ju Tony jag märker mest i alla fall. Elias verkar ha hittat sin plats i bandet och han kan nästa spela lika bra (lika snabbt alltså) som Jani.

Jag skulle kunna säga så många vackra ord om Tony, men det känns ändå som att de inte räcker till. Så jag nöjer mig med att inte försöka för mycket. Då blir det lätt pinsamt och konstigt när jag läser det sedan. Tony, om du någonsin läser detta: Du är underbar.

Så om jag ska sammanfatta resan till Haparanda får det bli så här:

Bilresa

Frasses
Automat i Torneå
Aspen Urheiluhalli

Kö

Fel klockslag
Insläpp
SEK eller Euro
Sprintlopp
Bra platser iaf
We Don't Need Another Hero
Tony uppe på "balkongen"
Skrik
Bandet kommer ut på scenen
UNDERBART
Trumset
We Will Rock You
Slut
Kramar
Bandet uppe på "balkongen" igen
Hyllning
Bugar
Köpa t-shirt
Springa på toan och ta på nya t-shirten
Tafsa på turnébussen på parkeringen
Hem
Längtan till nästa gång...