Tålamod är en dygd, jag vet...
... men en av de värsta saker jag vet är att vänta.
Sådant gör mig galen!
När folk säger åt mig att:
"Vänta och se vad som händer..."
Då blir jag tokig!
Jag må vara fruktansvärt loj, seg, slö och långdragen ibland.
Men jag gillar inte att VÄNTA på saker jag vet ska/måste hända!
Spelar ingen roll om det är negativa eller positiva saker.
Jag vill ha reaktioner och agerande praktiskt taget direkt.
Vet ni varför?
Joo, jag kan meddela att jag tänker/grubblar alldeles för mycket för mitt eget bästa.
Jag behöver raka svar, klara reaktioner och ordentligt agerande.
Annars börjar jag grubbla på om det är någonting fel.
Om jag själv har gjort någonting fel.
Jag är en obotlig och kronisk grubblare.
Bah.
Varför måste alla spela så dolda, intrikata, komplicerade roller hela tiden?
Varför kan inte folk bara vara mer rakt på sak och sluta ljuga och förvränga allting hela tiden?
Människans lynne är komplicerat.
Och ibland förstår jag absolut ingenting!
Jag vill lära mig prata finska.
Jag vill fara utomlands och studera.
Jag vill orka ta hand om mig själv igen.
Ska det vara så himla svårt?
När ska jag orka börja drömma igen?
Livets knytnävar slår dig hårt i magen när du minst anar det.
De blåmärken som växer fram är som nyss utslagna, lila blommor.
Tysta symboler för den misshandel du tvingats genomgå.
Du känner inte att de finns där, men petar du på dem kommer smärtan tillbaka igen.
De bleknar långsamt och till slut försvinner de från din hud.
Du ser dem inte längre.
Men du kommer för all framtid att minnas hur det kändes när du petade på dem.
Minnet av smärtan försvinner aldrig.
Personligt inlägg igen.
Enjoy it when it happens.
I need to write something.
Skitbra låt på YouTube kommer här:
Brolle & Linda Bengtzing - An American History (Så Ska Det Låta)
♥ Kiitos
Sådant gör mig galen!
När folk säger åt mig att:
"Vänta och se vad som händer..."
Då blir jag tokig!
Jag må vara fruktansvärt loj, seg, slö och långdragen ibland.
Men jag gillar inte att VÄNTA på saker jag vet ska/måste hända!
Spelar ingen roll om det är negativa eller positiva saker.
Jag vill ha reaktioner och agerande praktiskt taget direkt.
Vet ni varför?
Joo, jag kan meddela att jag tänker/grubblar alldeles för mycket för mitt eget bästa.
Jag behöver raka svar, klara reaktioner och ordentligt agerande.
Annars börjar jag grubbla på om det är någonting fel.
Om jag själv har gjort någonting fel.
Jag är en obotlig och kronisk grubblare.
Bah.
Varför måste alla spela så dolda, intrikata, komplicerade roller hela tiden?
Varför kan inte folk bara vara mer rakt på sak och sluta ljuga och förvränga allting hela tiden?
Människans lynne är komplicerat.
Och ibland förstår jag absolut ingenting!
Jag vill lära mig prata finska.
Jag vill fara utomlands och studera.
Jag vill orka ta hand om mig själv igen.
Ska det vara så himla svårt?
När ska jag orka börja drömma igen?
Livets knytnävar slår dig hårt i magen när du minst anar det.
De blåmärken som växer fram är som nyss utslagna, lila blommor.
Tysta symboler för den misshandel du tvingats genomgå.
Du känner inte att de finns där, men petar du på dem kommer smärtan tillbaka igen.
De bleknar långsamt och till slut försvinner de från din hud.
Du ser dem inte längre.
Men du kommer för all framtid att minnas hur det kändes när du petade på dem.
Minnet av smärtan försvinner aldrig.
Personligt inlägg igen.
Enjoy it when it happens.
I need to write something.
Skitbra låt på YouTube kommer här:
Brolle & Linda Bengtzing - An American History (Så Ska Det Låta)
♥ Kiitos
Kommentarer
Postat av: Victoria
det är bara höra av dig till mig om du vill ha nån att vara med nån gång , jag finns här :) Angående det du skrev på min blogg, jag vet inte om jag får jobbet påskofynd än så jag vet inte vilken tid du kan komma, men jag skickar ett sms närmare och skriver när du kan komma... Klart att du får fika ! :)
Trackback
