Vägskäl i livet
Det är underligt vilka vägar livet tar ibland.
Jag trodde att jag hade min framtid planerad och jag var verkligen nöjd med det.
Men sedan, som en blixt från klar himmel, stängde du alla dörrar till den framtiden.
Framtiden med dig.
Och jag vet faktiskt inte om jag ska skrika åt dig eller tacka dig.
Det är för tidigt för att veta det än.
Min värld ryckte du undan från under mina fötter, jag föll snabbt och slog i marken så j*vla hårt.
Det gjorde ont.
Så ont att jag, som brukar kunna sätta ord på det mesta, inte hittar orden för att beskriva hur ont det gjorde.
Det gör fortfarande ont.
Men bara litegrann...
Ibland.
Jag är inte deprimerad, mina vänner.
Det får ni verkligen inte tro.
Jag har bara insett att livet tar underliga vägar ibland.
Jag har vuxit upp en smula den här sommaren.
Jag var tvungen antar jag.
Just nu väntar jag bara på de nya vändningar mitt liv kommer att ta.
Detta gör mig fruktansvärt rastlös.
Moulin Rouge - Elephant Love Song (This song makes me smile... )
Lev & må.
♥ Kiitos
