I don't like Sundays
Mulet ute och jag sitter inne och skriver på en redovisning till filosofin imorgon.
Tur att det inte är soligt och vacker väder i alla fall...
Då skulle det kännas meningslöst att sitta inne i mitt rum.
Ska fara till halkbanan imorgon, och det känns nervöst.
Jag tror att det kan vara roligt, men å andra sidan så är perfektionisten i mig rädd över att frivilligt släppa kontrollen över någonting.
Och tanken på att sladda med en bil skrämmer mig om jag ska vara ärlig -_-'
Men om det är vad som behövs för att få det där sablarns körkortet så gör jag det.
Suck... Om ändå livet erbjöd lite fler genvägar ibland...
Men men, genvägar är senvägar.
Tankar på Jesper, projektarbetet, körkortet, balen och studenten fyller varenda vaken minut av mitt liv.
Hur ska man kunna sålla ut det man verkligen behöver tänka på?
Istället för att försöka tänka på allting på en enda gång så man blir helt snurrig?
If you find an answer to that, please let me know...
Men en sak som också ockuperar mina tankar är Mr. Tony Kakko och Sonata.
Vissa säger att jag är besatt.
Sure, jag kanske är lite besatt, men låt mig då få vara det.
Det jag egentligen är besatt av är att drömma.
Jag vet, det låter som en dålig kliché ur en B-film med okända skådespelare, men så är det.
Deras musik och hans röst ekar i mitt huvud titt som tätt och det ger mig en trygghet.
Jag gillar att drömma mig bort, det är en av de saker jag inte försummar det minsta.
So go on and dream. For our lives are made so much brighter by the dreams we keep as little treasures, well-guarded deep inside ourselves. Keep dreaming about the things that enlighten your life, and keep them close to the surface and to your heart. You may never know when the time comes for you to follow one of them into reality. So keep on dreaming, for you own sake. I know I will.
Nightwish - The Islander
Lev & må.
♥ Kiitos
